Sommaren är för många årets mest efterlängtade tid. Vi längtar efter ledighet, återhämtning och tid tillsammans. Ändå är det just under semestern som många relationer börjar skava.
Som par- och samtalsterapeut är jag inte förvånad. Under resten av året lever vi i ett högt tempo. Arbete, skola och aktiviteter gör att vi möts några timmar på kvällen. Under semestern lever vi nära varandra, ofta dygnet runt, och problemen blir synliga.
Det handlar inte bara om parrelationen. Vi umgås mer med barn, tonåringar, släkt och vänner. Barnen vill kanske hitta på aktiviteter när vi själva längtar efter vila. Tonåringen vill hellre träffa kompisar än följa med familjen och vi som föräldrar kan dessutom ha olika syn på hur mycket frihet de ska få eller hur konflikter ska hanteras. Kanske har vi också olika syn på hur mycket alkohol som intas på semestern. När många behov ska samsas är det inte konstigt att det ibland skaver.
Vi planerar ofta resan i detalj, men glömmer att planera relationen. Kanske är den viktigaste frågan inte vad ni ska göra, utan hur ni vill ha det tillsammans. Vad behöver var och en för att må bra? Ett sådant samtal kan förebygga många konflikter.
Vi pratar ofta om kvalitetstid, men glömmer värdet av egentid. Jag brukar använda liknelsen med flygplanet: sätt på din egen syrgasmask först. När du fyller på med energi blir det lättare att vara den partner eller förälder du vill vara.
Dela på ansvaret och våga ta en timeout innan irritationen växer, både som par och som familj. En promenad eller en stund på varsitt håll kan göra att ni hittar tillbaka till varandra. Att vara ett team handlar om att ta hand om konflikter i tid.
Våga sänka förväntningarna. Semestern behöver inte vara perfekt och varje dag behöver inte vara fylld av aktiviteter. Fråga er istället: Vad är egentligen viktigt när sommaren är slut?
Ofta är det inte de stora upplevelserna vi minns, utan de små stunderna – ett kvällsdopp, en fin stund vid en middag eller en kopp kaffe i morgonsolen. Kanske är det just där den bästa semestern finns, inte i görandet utan i varandet.

Paula Warfvinge är samtalsterapeut, relationsexpert och föreläsare. Hon hjälper individer och par att utveckla starkare relationer, bättre kommunikation och ökad förståelse för sig själva och andra.
Det är vanligt att konflikter uppstår under semestern eftersom vi plötsligt tillbringar mycket mer tid tillsammans än under resten av året. När vardagens rutiner försvinner blir skillnader i behov, förväntningar och vanor mer synliga. Det är sällan semestern i sig som är problemet, utan att sådant som tidigare varit dolt får större utrymme.
Ett bra sätt att förebygga konflikter är att prata om förväntningar innan semestern börjar. Diskutera hur ni vill ha det tillsammans, vad ni behöver för att må bra och hur ni vill fördela tid för aktiviteter, vila och egentid. Att planera relationen kan vara minst lika viktigt som att planera resan.
Egentid ger möjlighet att återhämta sig och fylla på med energi. När du tar hand om dina egna behov blir det ofta lättare att vara närvarande som partner och förälder. Precis som säkerhetsinstruktionen på flygplan behöver du ibland sätta på din egen syrgasmask först.
Det är naturligt att familjemedlemmar vill olika saker under semestern. Barn kanske vill hitta på aktiviteter, tonåringar vill träffa vänner och vuxna kan längta efter vila. Genom att prata öppet om behoven och försöka hitta lösningar tillsammans blir det lättare att skapa en semester där alla känner sig inkluderade.
Att vara ett team innebär att hjälpas åt, dela på ansvaret och ta hand om konflikter innan de växer sig stora. Ibland kan en kort paus, en promenad eller lite tid på varsitt håll göra det lättare att mötas igen med större förståelse och lugn.
Höga förväntningar kan göra att besvikelsen blir större om allt inte blir som planerat. Genom att sänka kraven på en perfekt semester och istället uppskatta de små stunderna tillsammans blir det ofta lättare att njuta av ledigheten och stärka relationen.
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
